Dags att se branschen med nya ögon!

Det långsiktiga sparandet

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

 

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:


Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – “stockarna” – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utsträckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.