Renodling och konsolidering på fond- och försäkringsmarknaden

Det långsiktiga sparandet

Nyligen överlät Folksam förvaltningsrätten av Svenska Lärarfonders fonder till DNB. Det görs för att renodla verksamheten, sas det. I januari 2011 köpte Folksam försäkringsbeståndet i Svenska Lärarfonder av Skandia. Syftet för Skandia var att renodla sin verksamhet. “För oss är det en liten och avgränsad verksamhet som nu avyttras, vilket bidrar till att renodla affärsverksamheten,” säger Skandiabankens vice VD Bengt-Olof Nilsson Lalér, i ett pressmeddelande.

Intressant att Folksam köper försäkringsbeståndet och etablerar en starkare kundrelation med ca 100 000 lärare. Det ökar Folksams möjlighet till att samla och ge en bättre överblick över lärarnas pensioner och försäkringar. Möjligheterna att erbjuda ännu bättre villkor för lärarnas pensionssparande ökar också. Avtalspensionssparandet sker i KAP-KL och utgör ca 3 miljarder i kapital, dessutom finns ca 1,5 miljarder i premiepensionssparande utöver privat sparande.

Nu behåller Folksam den utökade kundrelationen men överlåter rätten att förvalta kapitalet. Tidigare har Folksam överlåtet förvaltningsrätten till Swedbank Robur men att det blev DNB är inte konstigt. DNB har haft ansvar för kapitalförvaltningen och administrationen av fonderna har sedan 2002, d.v.s. redan under tiden hos Skandia. Den prispressade och alfasökande kapitalförvaltningen överlåter alltså till DNB helt och hållet. Tidigare var den utlagd på uppdrag. Vi utgår från att det var någon form av köpeskilling med i avtalet till gagn för försäkringstagarna.

Folksam ökar sin närvaro i ett tydligt identifierat kundsegment. Nu kan de erbjuda ett komplett försäkringserbjudande och olika alternativ för det långsiktiga sparandet. I kundsegmentet finns naturligtvis olika preferenser – där erbjudandet bör anpassas. En nyexaminerad lärare i storstad har helt andra behov än en lärare i en småstad med tre år kvar till pension. Sättet att nå ut med erbjudandena kommer säkert att skilja sig åt.

Med köpet av Salus Ansvar 2012 ökade Folksam dessutom sin närvaro inom akademikerkretsar genom SalusAnsvars samarbete med lärare, läkare, tandläkare och psykologer. Det finns likartade behov och att kundrelation i botten grundar sig i ett fackförbund är helt klart. Det särskiljer Folksam från många andra aktörer. Fackförbunden är än så länge även företrädare inom både lönebildningen och det som är uppskjuten lön – pension. Det ska bli spännande att se hur Folksam utvecklar sina erbjudanden till dessa kundgrupper och hur de kommer att adminstrera erbjudandet.

Sammanfattningsvis: Ett konkret exempel på en aktör som vill äga kundrelationen. Om Folksam enbart kommer att erbjuda ”egenproducerade” produkter eller att hitta kompletterande återstår att se. Med de ”produktionsfabriker” Folksam har idag inom både sak- och livförsäkringsområdet finns det stor potential i den kundrelation som nu skapades via förvärvet av Skandia. Är det en ny typ av lanthandel för omsorg (försäkring och sparande) – där allt är närproducerat, med både tag själv och manuell betjäning vi ser? Ser vi nu det första tecknet på att branschglidningen mellan bank och försäkring upphört?

Med banken pratar man ändå bara lån, transaktionskonto och kort. Produkter som är likartade och prispressade – därmed lämpliga att producera i en central storskalig “fabrik”. Men vad och hur man vill försäkra och vilket behov av omsorg som behövs, bygger på en mer djupgående kundinsikt. Intuitivt känns det som den identifieras lättast med lokal närvaro och ett långsiktigt kundintresse.  Då ligger de fristående sparbankerna, Länsförsäkringar och Folksam bra till. De har alla lokal förankring och ägs på olika sätt av kunderna. Frågan är då om bankerna kommer att hitta rätt kunderbjudande inom både bank och försäkring i sina centralstyrda vinstdrivna organisationer. Hur och med vem vill du göra dina affärer? I lanthandel eller på den centralstyrda stormarknaden?