Spegelvänd hybridplan – ett steg mot ny standard inom tjänstepensionsmarknaden?

Det långsiktiga sparandet

I slutet på förra året presenterade arbetsgivarna för anställda inom Svenska Kyrkan och Kooperationen ett förslag på ny pensionsplan för de en egen avtalsområdena. Förslaget är en pensionsplan med förmånsbestämd pension på lönedelar under 7,5 ibb och premiebestämd på lönedelar därutöver. Det vill säga spegelvänd hybridplan jämfört med dagens pensionsplan för kommunalanställda, KAP KL, och på tvärs mot den aktuella trenden mot premiebestämda tjänstepensioner och mot standardisering av dessa.

Det är naturligtvis logiskt att arbetsgivarna förordar förmånsbestämda pensionsplaner om man har 80- och 90- talets överavkastningar i färskt minne. Då tjänstepensionspremierna bestämdes med diskonteringsräntor i storleksordningen 3 % och den genomsnittliga årsavkastningen på Stockholms Fondbörs översteg 20 % genererade de förmånsbestämda pensionsplanerna under denna tidsperiod stora överskott som kom arbetsgivarna till godo. 1999 bestämde Alecta (då SPP ömsesidigt) att 66 miljarder av detta överskott skulle återbetalas till delägarna/försäkringstagarna och många arbetsgivare finansierade under denna period förtida pensionsavgångar med denna typ av överskott som bara fick användas för pensionsändamål.

Problemet ur arbetsgivarsynpunkt med de gamla förmånsbestämda pensionsplanerna, och säkert en stor del av anledningen till att arbetsgivarna förespråkat övergång till premiebestämda, är att pensionsförmånen i princip baserades på slutlön. Det kunde medföra att befordran med åtföljande höga lönelyft sent i karriären föranledde krav oproportionerligt stora pensionsinbetalningar.  Pensionskostnaderna blir naturligtvis mer förutsägbara och mer transparenta i premiebestämda planer.

I Kyrkans och KFO:s förslag har man löst denna problematik genom att låta pensionsavsättningarna på höga löner (lönedelar över 7,5 ibb) premiebaseras.

Försäkring är i grunden förmånsbaserade lösningar – du skall veta vilket skydd du har om ditt hus brinner eller om din bil blir stulen, etc. Den uppenbara anledningen till att rent förmånsbestämda pensioner, i förväg bestämda pensionsnivåer, inte längre fungerar inom pensionsområdet är naturligtvis kopplingen till lön och i förlängningen att arbetslivet och löneutvecklingen inte längre är förutsägbara till den grad som de var för tidigare generationer anställda.

Om vi för ett tag bortser från möjligheten att i premiebestämda lösningar välja förvaltare för det egna pensionskapitalet, utan tänker oss att enda alternativet är konventionell traditionell försäkring, så torde skillnaden i utfall mellan premiebestämd och förmånsbestämd pension med 35 år för fullt intjänande lite förenklat ligga i fördelningen av förväntat överskott.

Att det skulle vara svårt och kostnadskrävande att administrera pensionsval torde inte tala emot premiebestämd pension utan emot att låta den anställde fritt välja förvaltare och placering för sitt pensionskapital. Bortser vi från det individuella valet så torde administration av premiebestämda pensionsplaner vara enklare än för dito förmånsbestämda.

I det långa loppet borde det vara förenat med högre kostnader att välja en väg som leder bort från den gemensamma standard som håller på att etableras inom kollektivavtalad tjänstepension.