Upphandling eller anslutning? – Vem blir vinnare?

Det långsiktiga sparandet

I förra artikeln om avtalspension tog vi upp andelen ickeval respektive aktiva val och vilka av bolagen som var dominerade på respektive avtalsområde. Nu ställer vi oss frågan om det är någon skillnad på vilka leverantörerna är till avtalspensionen och om det är upphandling eller om det är anslutning. Sammanställningen nedan visar procentull andel av premierna 2011 per bolagstyp och om det är upphandling eller anslutning.

Vår slutsats är att avtalsbolagen generellt sett är starkast då avtalsområdet valt en upphandling med begränsat valbara alternativ. Som vi visade i föregående artikel har ickevalsalternativet (defaultbolaget) fått stor andel av premierna. Bankernas försäkringsbolag är inte ”top of mind” när väl kryssvalsblanketten kommer och om försäkringstagaren inte väljer blir det ickevalalternativet. En annan förklaring är att bankerna hinner med ett begränsat antal kundmöten under den period då valen av bolag/förvaltare ska ske och att massmarknadskommunikationen riskerar att försvinna när giganterna AMF och Alecta kör sina kampanjer

När avtalsparterna valt anslutning får bankbolagen relativt sett större andel av premierna. Vår tolkning är att det långsiktigt blir intressantare att prata avtalspension med de kunder som finns i ett avtalskollektiv med anslutning eftersom det inte finns en bortre gräns för avtalet.  Tidpunkten för val och eventuell flytt från ett annat bolag är inte kritisk. Bankerna kan alltid ta upp avtalspension i kundmötet. 

Vi har ytterligare en fundering och den berör i allra högsta grad de kommande upphandlingarna inom SAF-LO och ITP. Inom PA03 finns det 22 valbara alternativ – 2011. Det innebär att nio aktörer har intäkter i hundratusenklassen. Är det ett tecken på att man är otroligt långsiktig eller är det så att man är med vid alla upphandlingar/anslutningar av gammal vana?  Hur ska man förändra affärsmodellen avseende värdeerbjudandet och kundrelationen? Håller kostnadsstrukturerna för så små kundgrupper? Om ORSA varit implementerat, hur skulle beslutsprocessen för medverkan se ut då?